Nej, flest är inte alltid bäst, MAG

Det är det äldsta tricket i boken. Lika gammalt som Sun Tzu. Kalla det krigsföring 101:

Ska man ge sig ut i krig bör man vara många. Flest vinner ju.

I ”MAG” värvas hela 256 spelare till samma onlinefältslag, vilket får de brinnande ”Modern warfare 2”- och ”Battlefield: Bad company”-krigen att verka oerhört småskaliga.

Men trots att ”256 spelare!” förstås är ett kraftfullt slagord att måla på reklamaffischer och spelboxbaksidor så är det faktiskt inte den stora grejen med ”MAG”. Huvudsaken är i stället ett annat militärt trick, lika gammalt som idén om att värva så många soldater som möjligt till sin sida:

Löftet om belöningar.

Vad du än gör i ”MAG” så belönas du med poäng – som kan spenderas på uppgraderingar och nya förmågor. Det stora rollspelsrånet börjar alltmer framstå som det viktigaste som har hänt genren sedan huvudskottet. För inte nog med att det skänker onlinemalandet en helt ny känsla av mening, i ”MAG” används det också för något så välbehövligt som sammansvetsning.

Genom att hålla ihop med sin truppledare (en roll som tilldelas spelare med tillräckligt hög nivå) får du nämligen bonus­poäng för allt du gör. Det är ett enkelt men genialt grepp; spelarna vill levla, och levla gör de genom att hålla ihop.

Problemet med ”MAG” är att det saknar det omedelbara, och fruktansvärt viktiga, underhållningsvärdet i just ”Modern warfare 2” och ”Bad company”. Det är inledningsvis förvirrande, vapnen är tamt tråkiga och om du dör kan du få vänta en halvminut innan du kommer in i matchen igen. I jämförelse med sina konkurrenter framstår det som ganska blekt och generiskt, hur många spelare som än är inblandade i kriget.

För 2500 år sedan skrev Sun Tzu att ”den som vet hur man hanterar både under- och överlägsna styrkor är den som kommer att vinna”. Flest vinner inte alltid.

Redan då var det äldsta tricket i boken lite gammalt.

Johan Martinsson